|
Lännersta på 1930-talet
Ett historiskt fynd har gjorts på en styrelsemedlems källarhylla!
Vi har hittat ett gammalt dokument från 1940. Det är ett litet häfte på
ca 40 sidor med mycket intressant läsning om 1930-talet i vårt område.
Dokumentet heter "Lännersta Villaägareförening 1931-1941 samt Styrelse- och Revisionsberättelse 1940" och innehåller:
- En återblick på området från 1930-1940
- Bilder från "Badsjön"
- Invigning av badplatsen 1939
- Styrelseberättelse 1940
- Lännerstas historia i korta drag
- Några uttalande av kända Lännerstabor
- En lång dikt om styrelsejobbet
- Medlemsförteckning med namn och adress
- Karta över Lännersta från 1941
Dokumentet finns här inskannat och läsbart som en pdf-fil och kan även laddas ner
om man så vill.
VARNING! Filen är för närvarande 9 MB stor så tar det tid att öppna upp eller ladda ner. Lännersta Villaägareförening 1931-1941
Hållpunkter 1939-2004
1939 
Badplatsen byggs och invigs.
Sjön hette ursprungligen Slätteträsk men namnet hade tidigare ändrats
till Bagarsjön efter Lännersta Bageri som låg mitt emot badplatsen. Efter
uppbyggnad av badplatsen benämndes sjön ofta för Badsjön.
1962
Fiskevårdsföreningen bildas.
En dotterförening till Villaägareföreningen. Fiskeintresset och sjövården
fick en mer framträdande plats.
1975
Karparna uppstår.
Några nybyggare, som så småningom kom att kalla sig Karparna, utförde
kraftfulla insatser för att förhindra igenväxtning och förhindra att Bagarsjön
förvandlades till land. Stora insatser mot sjöns föroreningskällor.
1976
Fiskevårdsföreningen får nytt liv.
Karparna tar över Fiskevårdföreningen. Hotet mot Bagarsjön framtvingade
ett massivt skrivande till parkkontoret, gatukontor, fritidskontor,kommunstyrelse,
vägföreningen, olika undersökningar och utredningar mm.
1979 
Första Badsjöfestivalen.
En samlingspunkt och en folkfest som denna del av Lännersta aldrig tidigare
upplevt och första grundplåten i den nu pågående sjörensningen.
1981
Badsjöfonden bildas.
Festivalernas intäkter och gåvor av annat slag gick till Badsjöfonden.
Badsjöfondens medel kan enbart
användas till åtgärder för att förbättra Bagarsjöns status.
1986
Kommunstyrelsens beslut om sjörestaurering.
Kommunstyrelsen uppdrar åt sina tjänstemän att i samråd med Fiskevårdsföreningen
infordra anbud på uppgrävning av östra viken. Pg.a. politisk oenighet
hamnar ärendet i "långbänk".
1988 
Bagarsjön börjar räddas.
Äntligen infordras anbud på uppgrävning av östra viken och sjörestaureringen
startar. I slutet av september 1988 hände det! Grävskopan kom till Bågarsjön.
Känslan för de som jobbat så länge för detta var fantastisk. Grävskopan
med båt och pråmar var ett tydligt bevis på att man med förenade krafter
kan få resultat. Trots att man jobbat i hård motvind i nio års tid.
1989
Jubileumsåret för Bagarsjön, Festivalen och restaureringsarbetet. 
Uppgrävningen av östra viken blir inte klar till badsäsongens början som
planerat. Arbetet skall dock slutföras till hösten. Badplatsen inklusive
"Jonas udde" utökas och förbättras. Någon mindre kreativ person eldar
upp simsällskapets förråd, de omklädningshuset och bränner de redan så
uttorkade träd! Badplatsen fyller 50 år och Badsjöfestivalen 10 år, vilket
innebär dubbel JUBILEUMSFESTIVAL. Naturligtvis firades detta med champagne
på grävskopan!
1990
Simskolan får nytt liv.
Lännersta Simsällskap har sedan 50-talet bedrivit simundervisning vid
Bagarjön och Herrgårdsviken. Under tre år låg simskoleundervisningen nere.
I och med muddringen och miljöbelöning fick även simsällskapet en nytändning.
1991
Plogning av skridskobanor på Bagarsjön.
Festivalen köper in en snöslunga för att öka sjöns rekreationsvärde vintertid.
Några år senare kommer plogningen att spela en roll för syresättningen
av vattnet vintertid.
1992
Inplantering av kräftor.  
Kräftorna inplanterades primärt för att de är de bästa sjövårdarna. Inplanteringen
gjordes i två etapper med 1 500 kräftor 1993. Provfisket visade en kraftig
övervikt av mört.
1993
Restaureringens nya fas.
Med hjälp av ALU-arbetare reparerades bryggor, omklädningshytter och en
ny arkitektritad scen byggs. Fiskevårdsföreningen får Stockholms läns
landstings miljöpris på 20 000 kronor, som under högtidliga former delades
ut på Solliden.
1995/96
Kräftorna dör. 
Under en lång vinter dör kräftorna av syrebrist. Under några månader syresattes
vattnet med hjälp av pump, men det blev otillräcklig syresättning för
kräftorna Fiskarna klarade sig bra - tack vare syresättningen.

1996
Bagarsjön nu på Sverigekartan!
Men tyvärr för att Bagarsjön har kvalat in bland landets hundra mest övergödda
och syrefattiga sjöar.
1996
Instiftandet av en Sjöskördedag.
Ett femtontal gubbar från området med aktivt bistånd från Nacka kommun
skördar och för iland grödor som ALU-projekt och ungdomsarbetslag tidigare
gjort. Skördedagen avslutades med middag för de som arbetat hela dagen.
1997 
Bottenvattenfällning - en ny metod.
Det bästa botemedlet mot interngödningen från botten är enligt kommunens
utredningar en sorts kemisk fällning i bottenvattnet. Tillsammans med
fortsatta traditionella sjövårdsarbeten skall vi då få en mycket bättre
och friskare sjö redan inom ett par år. 1997 Badsjöloppet. Det första
badsjöloppet på 7 km genomfördes.
1998
Den 20:e Badsjöfestivalen.
Festivalen kom för att stanna men inte bara den. Sjövårdsarbetet går oförtrutet
vidare med syfte att få en riktig näringsbalans i Bagarsjön. Utökat provfiske
av kräftor.
2000
Kräftfiskelotter
Medlemmar gavs tillfälle att köpa kräftfiskelotter och delta i provfisket
(se Sjövårdnytt maj 2000). Ytterligare 1.700
kräftor inplanterades.
2002
Sjövården
Fosforhalten har minskat sedan bottenvattenfällningen, däremot
finns fortfarande en risk för syrebrist vid kalla och långa
vintrar. Med syfte att förbättra syreförhållandena
har överledning av vatten från Kocktorpssjön (se utredningar),
bortledning av bottenvatten och rening av dagvatten utretts. De åtgärder
som bäst gynnar Bagarsjön är dels en reningsdamm nedanför
barnstugan, dels att de boende undviker biltvättar och gödsling
av trädgårdar. Det är fosforhalten i dagvattenflödet
som är det stora problemet.
Kräftfisket kommer att bedrivas på liknande sätt fortsättningsvis.
2003
Sjövården
Att rena dagvatten som rinner ut nedanför barnstugan tycks framstå
som den främsta åtgärden för att förbättra
vattenkvalitén i Bagarsjön. BFK's sjövårdsgrupp
och Nacka kommun utreder, diskuterar och förhandlar om ett gemensamt
reningsprojekt.
Festivalen
Den 23 augusti firade festivalen 25 år med sedvanliga festligheter.
På
kvällen åt man kräftor och dansade på stranden.
På flotten avfyrades fyrverkeri, vilket även det kan ses som
en festivaltradition.
2004
Sjövården
Ett katastrofår för
sjövården (se Infobladet 2005)!
På grund av ett stopp
i kommunens stora avloppsledning steg nivån i spillvattenledningsnätet
i området en dryg meter. En fastighet i området hade en överkoppling
mellan spill- och dagvatten på sin tomt. Därför rann avloppsvattnet
från hela området ut i Bagarsjön istället för
till Käppala reningsverk.
Samma sommar täcktes stora delar av Bagarsjöns botten av vattenpest,
en växt som avger syre sommartid men som vid förmultningen vintertid
tär på syret. Senvintern med ömsom värme och kyla
gav dubbelisar och det var inte möjligt att ploga för att under
senvintern få ned solljuset som genom fotosyntesprocessen alstrar
syre. Dessa faktorer ledde till kraftig syrebrist (se sjöprovtagningar).
Syrebristen gick hårt åt kräftorna medan fisken klarade
sig bättre.
Efter ett sabotage av en
närboende att sänka Bagarsjöns vattennivå genom att
fördjupa utloppsdiket vid Ekallén har kommunen beslutat att
anlägga ett permanent s.k. utskov för att hålla sjönivån
på en konstant normalnivå.
I samarbete med kommunen
planeras en reningsanläggning för dagvattentillflödet nedanför
barnstugan. Kommuunen kommer att ta in offerter under hösten för
en sådan reningsanläggning.
Bagarsjön är en liten sjö och känslig
för föroreningar. Sjövården handlar om ett långsiktigt
arbete för att få ner näringshalten i sjön. Metoderna
handlar om ”många bäckar små….”. Föreningens
arbete går vidare.
|