En biologisk utmaning

Bagarsjön i Lännersta har varit på väg att gödas till döds. Enskilda avlopp, dagvatten och andra tillflöden hade för 30-40 år sedan fått stora delar av sjön att växa igen. Sedan inleddes ett tålmodigt räddningsarbete, i samarbete mellan kommunen och grupper av boende runt sjön.
Många har också deltagit frivilligt i det ganska hårda jobbet med att röja växtlighet under områdets historiska "Sjöväxtskördedagar".


Den största "Rädda Bagarsjö"-insatsen ägde rum 1988 - 1989 då 25 000 m² sjöbotten grävdes ur och kördes till Dahlkarstippen. Utan denna muddring skulle Bagarsjön med största sannolikhet nu varit på väg att växa igen totalt  och troligtvis varit  oanvändbar som bad- och fiskesjö.

Trots alla insatser var sjön inte frisk. Ett synligt tecken på det var att sjöväxten grönslick, som hämtar sin näring direkt ur vattnet, fortsatte att breda ut sig kraftigt under somrarna. Ett annat tecken var att de inplanterade kräftorna dog ut under den snöiga vintern 95/96, på grund av svårartad syrebrist.
Den andra stora insatsen var bottenvattenfällningen 1997 (se vidare utredningarna). Trots uppgrävningen 1988/89 så finns stora mängder sediment på Bagarsjöns botten som läckte fosfor i vattnet. Omedelbart efter fällningen fick Bagarsjön ett betydligt lägre fosforvärden speciellt på djupare delar. Siktdjupet förbättrades.

Bottenvattenfällningen var dock inte tillräcklig som insats. Huvudskälet är att dagvattentillflödena innehåller alltför stora mängder fosfor. Det finns olika metoder för att komma tillrätta med detta problem som f.n. utreds.  Det kan handla om att avleda vatten från Kocktorpssjön till Bagarsjön och i så fall skulle man också kunna avleda visst dagvatten från att hamna i Bagarsjön. Man kan bygga filtreringsdamm nedanför Bagarsjöns barnstuga där den största dagvattenledningen mynnar ut. Eller rena vattnet på annat sätt.
Teoretiskt skulle Bagarsjöns fosfornivå kunna reduceras förutsatt att alla som bor inom tillrinningsområdet slutade gödsla sina trädgårdar, tvätta sina bilar så att tvättmedlet rinner ned i sjön, elda så att näringen från askan rinner ner mm mm. Nu har stora förbättringar skett på detta område med något undantag som vill sabotera miljöarbetet.

Kontinuerligt sker förbättringar. Den årliga sjöskördedagen lever vidare. Nacka kommun har köpt in en mycket effektiv sjöskördemaskin för Nackas sjöar. Det innebär att i Bagarsjön skördas ett par ton växter varje höst som landas och körs bort. Annars skulle dessa växter förbruka syre när de förmultnar. BFK har köpt in en 4-hjuling med vilken man kan hålla isen fri från snö så att solljuset kan starta fotosyntesprocessen  på vårvintern. Plogningen vintern 2000 hade med stor sannolikhet  stort värde för syresättningen och kräftornas överlevnad denna vinter.
Arbetet fortgår men idag till skillnad från "Rädda Bagarsjö" projektets initialfas så finns en betydligt större kunskap och en större lyhördhet för dessa problem. Samtidigt arbetar vi med ett ursprungligt organiskt liv som lever sitt eget liv och inte med någon absolut självklarhet rättar sig efter vad sjövårdare och limnologer vill åstadkomma.

Nya utredningar. Varannan veckas tas syreprov och ca var 6:e vecka fosforprover i Bagarsjön. Fosforhalten har minskat sedan bottenvattenfällningen. Man kan framförallt se att läckage av fosfor från botten minskat. Det finns dock fortfarande en risk för syrebrist under kalla och långa vintrar. Överledning av vatten från Kocktorpssjön, bortledning av bottenvatten till diket i östra viken samt byggande av en reningsdamm nedanför barnstugan har utretts. Det bästa skyddet mot Bagarsjön är idag att bygga en reningsdamm och att de boende inom tillrinningsområdet undviker biltvättande och gödsling av trädgårdar. Fosforhalten i dagvattnet är på kort och lång sikt den största faran. Vi boende kan påverka Bagarsjöns sjövårdsstatus på kort och lång sikt.